OCR
De &R 15 fom falt, furt eller ondtår, och låta blifva det: fom år godt. Ej eller fade Han : Du fkal förtåra både godt och ondt, utan fnarare , fom Nehemias fåger, åta det feta och dricka det föra (a). Hanlemnade fåledes åt månnifkan frihet, at förtårå hvad hon hålft ville, Men hon föker få gerna mifsbruka denna GUDs odhet. Sedan hon få aldeles blifvit förvånd; å vil hon ej akta detta för någon Godhet, utan våljer, under förgåtenhet af GUD och fin Skapare, vålluft och en yppig lefnad. Mången kan icke åta en beta, om icke alt år kråsligt, ftekt och fudit, och mången kan icke Rs en droppa, om icke alt år dyrbart och til öfverflåd, likfom Heliogabalus, hvilken ej kunde åta med fmak, om han ej hade Tuppe-kamar , kramsfogle-hjernor och Påfogle-tungor, och Förften Georg af Clarentz, hvilken ville ingen annan död hafva, ån drunkna i et Vin-fat, Men fom du i alt annat vil vara förnuftig; Så ftyr, och lågg tvång på din fmak. Kom ibog, at du juft icke lefver på det du fkal åta och dricka, utan du åter och' dricker, på det du fkallefva. Naturen år med litet nögd. Huru ftackot år icke det nöjet du hafver af fmaken? Sedan du tuggatoch fvålgtned maten; få år det fin kos, Du mins knapt fedan huru han fmakade. Skulle du för en få liten Rund