OCR
BB oo RN YI le du ock icke undgå, at fe honom; få börja med 'din vån et kårt tal, kafta dina tankar påetljufli t ämne, och du fkal finna; at åfkådandet af din ovån ej fkaloroa dig mer. S. $. Hörslen, Höårslen år ock et förtråffeligt Sinne, hvilket viej mindre böre anfe, ån Synen. Skulle mig blifva pålagdt, at fåga hvilket låttaft af deffa bågge kunde umbåras; få hade jag i fanning fvårt, at utreda mig, Örat ger vål icke det anfeendet, fom ågat; dock tror jag at det tilförer ofs lika, om Icke ftundom ftörre nytta, Lika i det Borgeliga; men flårre i det Andeliga lefvernet. Det år godt, at med fynen kunna vågleda fig och förrätta fina fyflor; . men det år ock godt, at med hör- fen få veta andras tankar, och höra huru an> nat folk frånvarande bår fig åt. Detår godt, at kunna låfa GUDs ord; men det år faft båttre at höra det låras af andra. Genom ,hörslen får Själen et lifligare intryck, i fynnerhet då ned hörflen följer en dfvernaturlig kraft och Kyrka. Så ofta jag inbillar mig en döf; få tycker jag, at han håller vårt vålende för idel gai ; len