OCR
6 8 Jol BB lider;.få fkulle'hon mifta eller lida något til tånke-kraften, och följakteligen deri varda | fvagare; men af den dageliga förfarenheten låre vi, at fådane åro ofta af ftarkare tånkekraft, ån andre; derföre förfaller detta, Skuls Je åter den fenare håndelfen vara möjelig, at kroppens hvarje del för fig fkulle tänka, ho fkulle icke då finna många tankar hos fig | på en gång? men af förfarenheten finne vi, at månnifkan icke kan hafva mer ån en tanka i fånder, Vi må pina vår hjärna, huru högt vi vilje; vi kunne åndock icke göra ofs mer | ån en tanka på en gång, Fördenfkul år detta åfven fom det förra, falfkt och orimmeligt:. Håraf gåre vi det lut, at, eter kroppen icke | kan tånka , och vi likvål finne af förfarenheten, at vi tinke, det månnifkan måtte äga en tånkande Själ, I följe af alt detta trodde Carthefias, åndock han var ingen Idealift, utan talte opartilkt, at Själens exiftence eller varelfe kan låttare bevifas, ån kroppfens, Blyas må då de få kallade Materialifter, fom påftå, atmånnifkan icke år Skapad med Sjål, ' utan at alla våra tankar komma och hårflyta från fjelfva kroppen, S+ 3» Når jag nu vet, at jag hafver en' Själ, få finner 28 ock hånne af den befkaffenhet , at hon på et redigt och tydeligt fått kan ey och