OCR Output

KA RES DRANNIDIO:

Äntligen vid tvåtiden körde vi in mellan stenbarriärerna,
som bilda Karesuandos så att säga »inlopp», och strax där¬
efter stannade vi vid gästgivargården. Mörkt förstås, inget
ljus kunde vi finna, våra egna voro i kappsäckarna, i Idivuoma
antagligen vid det här laget, och sängarna voro iskalla, vi
klädde därför ej av oss, utan törnade in under fällarna med
kläderna på. Här liksom i 'Soppero måste jag dock sitta en
timme i sängen och »rulla tår», ty jag frös ohyggligt om
fötterna.

En stund var jag förvissad om att jag frusit dem av mig,
men hur det var, så tinade de upp.

Medan jag så satt där i mörkret hörde jag kockens röst
från andra ändan av rummet: »Om vi skulle ta oss en liten
slurk?»

Om! Som en blixt var jag ur sängen, fann flaskan med
>Augier Frére», kände en liten iskall näve mot min och strax
därpå ett förnöjt ah!

Efter att själv hava inmundigat en klunk av detta liv¬
givande fludium kröp jag åter till kojs och insomnade genast.