Sida 28 [28]
OCR
Ty 3 I NV A EG 14 LAPPALAISET folkskola samt deras mödrar och yngre syskon, inkvarterade här och var i gårdarna. Det var med en underlig känsla jag åter vandrade på de tilltrampade stigarna mellan de låga grå husen med sina ofantliga pumpstänger — vår andedräkt steg rakt upp i den isiga luften och lågt nere i väster låg solen så långt, långt borta, tyckte man. Himlen i öster skiftade i violett och snön skrek under fötterna. Det blev en kall natt; jag låg en stund och hörde på hur biffsteksås- och picklesflaskorna ute i vår konservkista (som vi glömt flytta in från förstugan), exploderade med små knallar, men var för trött att stiga upp. Klockan halv sex följande morgon vaknade jag vid att solen sken mig rakt i ögonen; när jag så orienterat mig litet, såg jag strax, att min kock, i sin fållbänk, lekte geisyr. ' Med regelbundna mellanrum utslungade hon en tät ångstråle; den steg upp mot kammarens tak, varifrån den genast nedföll i form av tusen iskristaller. Termometern visade 5 gr. under Oo. »Upp och elda, kock — —!!» och kocken tumlade yrvaken ut på golvet; vi hade dock icke behövt jäkta, för en liten stund senare visade sig fru Pappila i dörren. Hon hade,
