OCR Output

FÖRSTA: KAPITLET 7

»Ja, vem skall egentligen hjälpa mig med maten,» tänkte
jag, »det låter så enkelt, bara värma en dosa konserver —
men fanken vete ändå, om inte jag borde ha någon med, som
toge hand om hushållet, så jag själv finge bättre tid ägna mig
åt mitt eget arbete.» Så gick jag och spekulerade och för varje
ögonblick växte mina hushållsbekymmer. »Har du packat in
tallrik, tekanna, stekpanna, koppar och fat, kaffepanna och
kastrull,» frågade åter min hustru — nej och åter nej — sva¬
rade jag. »Tror du jag ämnar mig till Uganda» — men hur
vi vände på saken så stod det dock fast, att maten var halva
födan och så beslöt jag taga min fru med — som kock. Och
det gjorde hon gott ifrån sig. Det vattnas ännu i munnen på
mig då jag tänker på de lukulliska måltider hon tillredde, bara
hon hade en eld framför sig. I pörtespislar, i kåtornas are,
vid lägereldarna i fria luften, överallt där en eld flämmade,
smorde hon ihop de festligaste anrättningar och »Pikkupojkas»>
matlagningskonst skattades högt av alla, både lappar och fin¬
nar. Det var rätt mycket att göra; en del av lådorna skulle
sändas till Karesuando, en del stanna i Kiruna och en del åter
skulle sändas till Norge, så jag hade föda mig till mötes.
Min käre fader påstår ännu i denna dag, att det kostade
honom två par halvsulor innan han fick det ordnat med
licensen.

Så var det kläderna.

En kavajkostym, rätt tjock, tre ombyten underkläder och
ett extra par byxor, om man skulle falla i vattnet, så var jag
klar. Sex mjuka kragar fingo räcka och skor hade jag i över¬
mått i mina gamla militärpjäxor. Lappmudd för risslor och
pulkor, vanlig överrock med stora fickor för arbetet sommartid
utomhus.

Min hustru reste med tre blusar och två ombyten under¬
kläder, så hon fick ligga till sängs medan tvätten torkade;
dessutom hade hon sweaäters, vadmalskappa och sportbyxor,
lindade ben och yllemössa, samt vid längre slädfärder en kort
fårskinnspäls ovanpå alltihop.