OCR
FÖRSE AF REAP EE LE Det var alltså bestämt att jag skulle upp och rita av lappar. Kungl. . maj:t hade beviljat pengar och Nordiska museets nämnd hade yttrat sig. Jag kände mig riktigt ängslig då jag genomläste denna nyttiga institutions promemoria; inte hade jag tänkt mig att det skulle vara så inkrånglat; eller var det kanske den högtidliga tonen i skrivelsen, som kom mitt konstnärshjärta att darra. Jag hade hos kungl. maj:t ansökt om en summa i och för täckandet av kostnaderna för en resa i svenska lappmarken, »med syfte att där bedriva studier till en konstnärlig-etnografisk skildring i bilder av lappfolket», och Nordiska museets nämnd hade blivit anmodad yttra sig. »Från nämndens synpunkt måste huvudvikten läggas på de etnografiska iakttagelsernas vetenskapliga karaktär och objektiva vederhäftighet» — — — det var redan mycket det — för mig som ej var vetenskapsman. Och vidare: »Såsom de tillförlitligaste resultaten från en sådan forskningsfärd måste därför betraktas fotografiska bilder, samt noggranna och med kritisk förmåga gjorda anteckningar» — medge att jag hade skäl att känna mig ängslig.