OCR Output

Bild 27. BORTKASTADE HUDAR, RAANOR, SLÄDAR OCH EN BARNVAGGA,
SOMFANVÄNTSATILL EIETRANSBORT.,

(Bakom Karesuando kyrka).

bukträ bakom bårhuset men så en vacker dag fick en lappgumma
Syn på den och anammade slädan med ett förnöjt grim. Jag var
själv närvarande och då jag frågade om hon inte trodde att slädan
skulle >spöka», sade hon: »å paska» —— skräp! Bild 28.

Då kistorna vid begravningen inburits i kyrkan, ser man hur alla
lapparna sorgfälligt hålla händerna för näsan — för likluktens skull.
Denna är »farlig>. Om »liklukt inkommer i näsan, blir man dödssjuk
därav», sade en gång gumman Piltto till mig.

De döda svepas ej utan bäddas i kistan som de stått och gått, med
täcke, dyna och kudde. Männen hava tobak och pipa med sig, ibland
ett stycke bröd. Lapparna förneka då man tillfrågar dem, att detta
skulle hava någon »betydelse». Troligen är det en gammal övertro
som bortglömts och nu blivit en sedvänja.

Någon sorgdräkt bäres ej av lapparna inom Karesuando socken.
Tvärtom, färggladare likföljen än där ser man väl knappast på något
annat ställe i världen. De hästar som transportera liken till kyrko¬
gården ha sitt seltyg prytt med en vit tygremsa.

Lapparna sörja högljutt och komma lätt i liikutuksia " vid begrav¬
ningar. De tvenne kvinnor som omfamna varandra på bild 25 voro

+ Extas, lapska likkatusak.