Sida 48 [48]
OCR
ER BIT SEC LEAPPAR CC SORG Döden. Lapparna äro i likhet med alla polarfolk rädda för yrseln Och tillöripa 1 sådana fall ibland det tadikalmedlet, att som fur se 39 uttrycker sig, »hvzlve en kedel over hans hoved, saa dgr han snart». Nar döden intratt lämna alla katan, om fMera sadanar äro appstaldd på samma plats, dörren vändes avig och ett par vedstycken uppstaplas mot densamma. Den döde uttages under duken vid den sida han eller hon aviidit.” Ha lapparna det så, att de kunna få hjälp av någon bofast, laga de gärna .att någon äv dessa avtager liket dess kläder. Vanligast lägges dock liket som det är, med kläder och allt i kistan resp. släden. Uppe på fjället där likkistor icke kunna anskaffas, lägges den döde i en vanlig antingen bagage- eller åksläde med fötterna åt fören. Ibland avsågas fören på slädenvoch tvenne sådana slädar hopsättes till kista, den ena upp och ned-övanpå den andra, varpå de igenspikas. Det som dött på fjället medföras 1 slädan lggandeti ett tisläger: Slädan med liket föres litet avsides från den övriga raiddon och renens horn är prytt med en smal vit tygremsa, kanske ursprungligen en »förklädnad»> ämnad som skydd mot osynliga väsen. Dör någon på våren under flyttningen och man inte kan komma till kyrkan, utställes x Tages han ut genom dörren, dör snart en annan i samma kåta.> Taavon Pieti.
