Sida 31 [31]
OCR
Födseln. Befinner sig kvinnan vid förlossningstiden i en by, anlitas vanligen den därvarande barnmörskan. Pa talet; eller nat de äro på flyttning och hänvisade till varandra, är det ofta någon äldre kvinna som hjälper den födande. Enligt flera lappars utsago, biträda även männen vid förlossningen. Både Drake (VästerbottenslapparHA LÖTRELOGNAT: Sedan) sid. +252- och Ta VIEittaldS samid Pirta) sid. 84 vitsorda även detta. Drake skriver: »Även männen gjorde ofta barnmorsketjänst, och EE Anna Thomasdotter 3 net dem Bild 13. INGER ANNA BLIND. Ofta > smallare och: skickligare att 2 år gammal. hjälpa fram barnet ur moderslivet än kvinnor, d. v. s. de karlar, som hade små händer ; de vallade nämligen boskapen i skogen och hade haft tillfälle att se, hur kalvarna framföddes, varför mången var raskare och kunnigare att ställa barnet rätt i kvinnorna.» Turisaäger: >Naart der er mange mand, så löfter. de hendes" födder op og hovedet ned og ryster, for at barnet kan glida tillbaks, da de trykkes mod den forkerte aabning ; och naar det er rettet, plejer hun at föde straks.> Av ovanstående framgår tydligt, vilken vikt det fästes vid männens hjälp d. v. s. i vanskligare fall. Lappmannen Johannes Nilsson Nutti sade en gång: »En karl är mycket kvickare att hjälpa, för han blir inte rädd>, d. v. s. då komplikationer uppstå och kvinnorna inte behärska situationen. Faäppkvinnorna föda trallmanhet latt" Svara och långvariga tförlossningar förekomma dock ibland. Doktor Söderlind i Wittangi meddelar mig, att han ibland vid lappkvinnors förlossning måst företaga operativa ingrepp. Vid svåra förlossningar ha lapparna själva inga andra hjälpmedel an de av Turi, ovan beskrivna och dessutom ett par som närma sig >Övertro», nämligen det Turi skriver om, att kvinnan (flickan) om hon nämner barnafaderns namn och då får dricka av hans urin, bar = Barnsängskvinnans. A dT Fru Demand Hatt skriver i sin förutnämnda bok sid. 48, följande: >Den lappiske
