OCR
54 MODERNA ESKIMÅER arbetande 25 4, vidare sådana som leva på vad de tillfälligt arbetande förtjäna, och till sist 25 4 som bokstavligen leva på ingenting alls». (Citat av Bestyrer-N.N. från koloni N.N. Grönland.) Något närmare studium av folk och sedvänjor tillät ej den knappt tillmätta tiden, utan nöjde jag mig att stirra på allt och då och då taga en flyktig skiss av något som särskilt föll mig i ögonen. Mitt jobb skulle för övrigt börja i Sukkertoppen, så jag hade inte alltför dåligt samvete. Den 29 var all lastning och lossning undangjord. »Hans Egede» lyste »finskrapad» och allt var gjort klart för resan norrut. Halv två lättade vi ankar och styrde i sol och stiltje norrut längs kusten. Landet hade hela tiden samma splittrade alpkaraktär som söderut. Det blev en av de vackraste aftnar jag upplevt i Grönland. Rakt i väster simmade de väldiga isfjällen, mot den nedgående solen stodo de som svarta silhuetter i ett hav av guld. Över fjällkedjan i öster lågo tunga molnmassor och bergen lyste röda, med ultramarin i klyftornas skugga. Jag gick på kvällen igenom mina anteckningar från Godthaab och fann dem mer än lovligt röriga. Först har kvinnorna och deras dräkter fångat mitt intresse, så, ett tu tre, kommer beskrivningen på en bal, och först därefter börjar den egentliga beskrivningen av mina upplevelser. Men jag nämner ej ett ord om mitt egentliga ärende. Jag har antecknat att jag ritade, och mina skissböcker visa minst 12—14 studier gjorda under uppehållet i kolonien, men jag tror inte, de modeller jag valde hade någon uppgift att fylla i de väntande »sa gorna».. Allt var för nytt för mig. — Jag måste först smälta intrycken — och jag lovade mig själv att i Sukkertoppen —