OCR
tg mniejennträtstkinksdäkrnnnnsrirjtnnnitiniiköe VI HEJDAS AV EN ENGELSK HJÄLPKRYSSARE 21 signalstället och snart flög vårt färgprunkande svar till väders. »Han frågar var vi komma ifrån,» sade kaptenen på min spörjande blick. Det hela var vackert och vilt. Den grå himlen, det oroliga havet, Färöarna i bakgrunden och så den svarta, dansande orsaken till vårt stillaliggande med sina färgglada flaggor som åkte upp och ned, bytte plats och förändrade form, utan rast och ro. Så blev det lugnt därborta, flaggorna försvunno för en stund. >»De rådslå,» inföll styrmannen. Så fick vi plötsligt signalen »följ efter oss». Maskintelegrafen ringde och propellern begynte äter att. Gar Vi ångade en timmes tid bakom krigsskeppet i rak västlig riktning men så vek fartyget av mot sydväst och försvann inom kort i dimman, som nu började stiga upp vid horisonten, »Han borde åtminstone sagt adjö,» sade kaptenen, vrf oc Isfjäll vid Kap Farewell.