Sida 19 [19]
OCR
ETT SLAGS INLEDNING 3 den vildare stilen och jag känner mig aldrig nöjdare än då min »penna riktigt får vältra sig i ruskigheter». — Det är snyggt — det erkänner jag, men som man är skapt, är man skapt. — Lapparnas sagor blevo mig som sagt för beskedliga. Nog vimla de, särskilt i Tjudehistorien, av mord och rån och drastiska idetaljerm. mm: man: Det är ej. nog och därför — kom så eskimåernas. I den fanns allt vad mitt hjärta begärde, och så till på köpet, hade de det med sig — de tilldrogo sig vid havet. Ärade läsare — har ni lagt märke till, hur alla historier som skapats vid kusten, ha större bredd och färg över sig än de från det inre:;" Landets: horisont ger ej den längtan, som havets ger. Ursprungligen födda på Nordkanadas kust, ha grönländarnas sagor med folket vandrat mot väster. Från Alaskas nordspets till Angmagsalik väster om Island, överallt äro de lika. | Folkhjälten »Kaujakjuk» i Labrador, är densamma som Kassasuk i Sydgrönland. Överallt var de förtäljas, ligger över dem havets doft. De äro grymma som havet, leende som havet och de ha alla havets lukt — boplatsens lukt av ruttenhet och salttorkad fisk. Men hur kunna nå dem? Att sitta hemma och läsa, kunde visserligen fylla hjärnan med: bilder. — men det.:;blev. bara: de stora. dragen. Detaljerna, de tusende små detaljer som ge tavlan dess »riktiga», upplevda utseende — den kunde ej fångas hemma. Detsamma hade jag känt då jag först begynte läsa de lapska Sagorna, till Lappland, var ju så enkelt att komma, 3 dygn från Stockholm i en bekväm vagong — 1 dags resa i släde, Så var man framme. Men till dessa grönländarsagors hemvist var långt. Från Stockholm till Godthaab i Grönland är tusende mil. Ja, drag en cirkel med vår huvudstad som medelpunkt — för den rakt Söderut — 'Godthaab ligger som ni ser i Afrika. Dit är det en god bit. Om det bara vore. fråga om ett stycke väg,
