Page 168 [168]
OCR
162 se dem. — Är herrn också död? frågade Jim med darrande röst. — Det rör dig inte, svarade främlingen, men jag är anställd för att se till, att inga andar driva omkring härnere efter döden. — Jamen, sade Pete, vi vet ju inte alls, var vi höra hemma. Jag har bott på min gamla ateljé och Jim här bodde i kolkällaren tills jag tog hand om honom — — — Främlingen tog upp ett block. — Namn och adress och dödsorsak, om jag får be, sade han med något mildare stämma. — Pete Cummin, 41 år, ramlade ned från adertonde våningen. — Jim Jones, tio år, också ramlat ner från adertonde våningen. — Dogo ni i sällskap då? sporde främlingen. Nej, jag föll med hissen, sade Jim. — Följ mig, fortsatte främlingen. Pete och Jim gingo efter den mystiske gestalten och han förde dem direkt till Investigator street 108, där de bott. Då Janitorn, som troligen av gammal vana, uppehöll sig i husets vestibul fick syn på Pete och Jim, skrek han genast till dem: — Packa er bara i väg, vad ha ni här att göra, era fördärvare.
