Men Janitorns vedermödor skulle också få en
övergång och den blev hastig.
En vacker vårmorgon då Pete och Jim sutto
ute på taket åt gårdssidan och värmde sina gas¬
kroppar, fick Janitorn ett slaganfall som med ett
förskaffade honom en andes avundsvärda ställning
— och vad var då naturligare än att han använde
sitt företräde med att först piska upp Jim och
sedan uti en regelrätt boxningsmatch i femte ron¬
den knockout Pete i full räkning. Sedan höll han
ett litet tal för de båda syndarna och bad dem
genast lämna huset och det sista de sågo av
honom var hans breda byxbak. |
Det förskaffade både Pete och Jim en livlig till¬
fredsställelse att'de under full trafiktid, obehindradie:
kunde spatsera mittpå Clark streets körbana. Bilar,
busar och vagnar gingo rakt igenom dem, de :
voro luft — bara luft och fram emot eftermidda¬
gen slogo de sig ned i en park för att vila ut
efter dagens sensationer.
De sutto just på en bänk och diskuterade var
trädens andar togo vägen, då plötsligt en högrest
skepnad ställde sig framför dem. — Vad gör ni
här och hur länge ha ni varit döda? frågade han
med barsk röst och Pete fick genast en ofantlig
11. — Elgström, ”Chikagoboheéme"”.