Sida 162 [162]
OCR
efter ett par dar hunnit över den värsta saknaden, för Pete hörde honom vissla. ibland.» — Å hut, Pete — robust natur — om du åtminstöne hade satt kräftnatur i stället — = — — Sätt du kraftnatur, gärna för mig, svarade Pete och fortsatte: »Den dag Jacks höga hatt och svarta kläder omtalade för Pete, att hans egen begravning skulle äga rum, följde Pete sin förre kamrat ned genom hissen, klev in i bilen han åkte i och kom ut till krematoriet, vari han till sin överraskning fann åtminstone ett hundratal av sina konstnärsbekanta samlade. Pete tyckte det hela var em smula konstigt och tog sig i smyg en titt in i ugnen, varest han såg kistan och vad som engång varit hans kropp försvinna till en handfull snövit aska. Han kände en underbar ansvarslöshet. -— Kroppen, Pete höll ett litet hånfullt tal till sig själv. Kroppen, vad man ändå varit för en idiot, som gått och låtit kroppen vara förvaringsrum och slitit och haft det jäkligt och meningslöst hela sitt liv, när man när som helst kunnat uppnå sin nuvarande härliga tillvaro, med litet besvär förstås. Men, filosoferade Pete, då doge väl världen ut, så kanske det ändå är bra att man ingenting vet. Pete följde Jack hem — och satt hela
