OCR Output

153

ateljén och såg Jack och husets portvakt komma
in genom, dörren — men vilken Jack. Likblek och
med svettig panna stapplade han fram till skåpet
och slog i en stor bägare visky:

Har Jack börjat supa på förmiddagen, tänkte
Pete, och fy katten vad han ser förstörd ut — har
något hänt, jag går väl in och hör efter.

Pete klev in och gick fram till Jack, som kastat
sig i en stol och nu satt och vaggade fram och
tillbaka under sakta jämmer.» ;

— Nej, vet du vad, Pete, sade jag, tycker du
inte att det här lutar väl mycket åt centmagasinen

på Eastsidan?

— Tyst du, Jack — det blir mycket värre, sva¬
rade Pete, och fortsatte.

»Pete lade sin hand på kamratens axel.

— Va ä de me dig, Jack, har du fått sorg?
Men Jack svarade inte. Vad fan går åt honom,
fortsatte Pete och vände sig till Janitorn. Jani¬
torn stod med händerna på ryggen, han såg Pete
rakt i ansiktet, men tycktes ändå varken se eller
höra. Såna konstiga prickar, småskrattade Pete
och grep Janitorn i rockslaget — men där var
ingen Janitor. Petes hand gick rätt igenom kroppen
på portvakten. : i

— Nej, nu har jag väl aldrig sett på maken,