Sida 157 [157]
OCR
u ä jag död, sade Pete, så jag kan inte skriva själv. Mina andefingrar skulle gå rätt genom skrivmaskinen om jag försökte, och så ä jag också så för> baskat slö i dag. Av med Sp hatten, mister Remington, för skrivbiträdet och dubbelt genomslag, Jack, för tidningarna äro ena riktiga slöfockar, då det gäller att returnera manuskript — och så sätter vi musan i gång. Alltså: »Det var en vacker förmiddag i september. Pete hade öppnat ett av ateljéfönstren och klivit ut på taket med modellen Luisa, en svartlockig ungmö från italienska kvarteret. Solen stod redan högt på himmelen och gassade på plåttaket och Luisa, som fann sin filt obehövlig, sträckte välbehagligt ut sina vita lemmar, obekymrad om de gapande ansiktena mittemot.
