OCR Output

133

— Sparkat sönder hans bästa träben, inföll Pete.

— Håll du käften, sade gubben, och låt mig
fortsätta — tacka den som räddat hans liv.

Vi nådde en bar, gubben hoppade in följd av
oss två.

— Tre bier, skrek han.

Vi bänkade oss och efter att ha druckit var¬
andra till, mönstrade gubben oss och sade:

— Artister kan jag förstå.

Pete nickade. — Och var är onkel ifrån, fort¬
satte han. :

— Mitt ärliga namn är Josia Hick och jag
för skonaren Mary and Martha på Michigan,
ligger för närvarande här och lastar potatis till
Sheboygan.

Vi pratade en lång stund, gubben bjöd på mer
och mer öl, berättade historier och träbenet hade
han glömt, något han verkligen kom ihåg, då han
ville gå tvärsöver golvet ett slag.

— Se här, skrek han och pekade på en bild i
en ölfläckad tidning, ca-camoufla-camouflage, va
fan ä det för något?

— Det, sade Pete, det är den nya målarkonsten.

— Kan du måla sådant?

— Visst tusan kan jag det, tyckte Pete.