Sida 129 [129]
123
— Ja, det är så bra, så bra, kära Jack, men var¬
ifrån få Rembrandt och Rubens i en hast?
— Vi gör dom förstås, folk vill ha namn som
dom känner igen från världshistorien.
På ett par dagar voro alla tavlor omsignerade.»
-— Nej, vet du, Pete, det går aldrig i folk att
vi skulle kasta bort sexhundra dollars för att få
vara konsthandlare i en småstad, nej, vet du, Pete,
du har ingen lycklig dag som författare i dag.
— Kanske har du rätt, Jack, jag känner mig
litet trött och vi ge tusan i författeriet i dag, för
vi satt länge uppe på Cormiks ateljé i går kväll
och du skulle sett Cormick. Han var så präktigt
full där han satt i sin stol och fånstirrade.
— Fånstirrade han? ;
— Ja, på sin stora tavla, »Väderkvarn i lugnt
väder».
— Va de något så märkvärdigt med den då?
— Tacka tusan för det, när väderkvarnsvingarna
gick runt.
— Runt? Va han så full?
— Ja, vi andra märkte ingenting först, men så
började det liksom fläkta i mina lockar, jag satt
på en pall alldeles intill staffliet och då jag tittar
upp har det kommit blåsväder i landskapet och
vingarna på kvarnen gingo för fulla muggar.