Page 128 [128]
OCR
hade vi ingen som helst svårighet att övertyga innehavarna av stadens bägge konstaffärer att de hade det fanken så trevligare på en annan plats. De slogo med nöje till, då vi bjödo dem trehundra dollars var och vem vi med nöje. skulle slagit till, då vi granskat lager och väggar, gissar nog läsaren, för det som fanns var gräsligt, övermåttan gräsligt. Emellertid öppnade vi våra butiker, som lustigt nog lågo mittemot varandra på samma gata, och snart glömde vi båda hur människor sågo ut, för vi sågo inte till en katt ens på en hel vecka, folket i stan brydde sig inte om konst, tycktes det. Jo, en gubbe som sålde gamla träbitar från ' gamla viskyfat att suga på eller lägga i vatten och göra grogg utav, var inne engång, fast det var inte stort bevänt med viskyn, man. skulle behövt en hel brädstapel i glaset för att få någon 8rogg. — Pete, sade jag så "er kväll Nu har jag funderat ut varför folk ej köper konst här i stan, dom ä helt enkelt bortskämda med fina namn och: vill inte ha dessa hiskliga månskenssonater som finns här på alla väggar av okända mästare. Giv dem Rubens och Rembrandt och de' andra muskelgubbarna från medeltiden, Pete, så skall du
