Page 126 [126]
OCR
efter hans hjältars hjältedater, men inte finna något som passar vår speciella. begåvning. — Tyst du, Jack, förstår du inte att jag transponerar om den, så att den passar för oss. Vi få aldrig misslyckas i några historier, vi ä nationens stolthet och nationella hopp och alla konstnärers föredöme. Skriv alltså vidare: »Pete lät boken sjunka i knäet. Han, O. Henry, vad han måtte ha legat i, fortsatte han och pekade på boken han läst uti, och sådana idéer han hade, det måtte varit ett ljuvligt liv att få vara hjälte i hans noveller.» — Nej, vet du, Pete. Vad tror du läsaren tycker om att läsa berättelsen två gånger? — Nej, du har rätt, Jack, vi tar väl och gör ett sånt där, vad heter det nu igen, repris, »repristeckem. Ta hit musiklärarens första grunder. Tack. Jo, här står: »Slutet av ett tonstycke eller berättelse», inte sant, Jack, »eller en större avdelning därav betecknas genom ett vinkelrätt dubbelstreck, kallat sluttecken.» Nej, det behöva vi ej. »En avdelning som skall upprepas», här är det, Jack, »kallas repris. Sluttecknet förses då med punkter, vilkas läge på ena eller andra sidan om sluttecknet utvisar vilkendera omdelningen bör omtagas, sluttecknet kallas då även repristecken.»
