Sida 79 [79]
OCR
3 »Nej, inte alls», svarade han och så gick jag min väg. Nästa morgon var gubben död och flådd. Jag menar tatueringen var borta. Harris, överläkaren, tittade på gubben och sen sa han: »Den gubben har inte dött en naturlig död, titta bara på naglarna. Här är gift med i spelet. Vem skötte honom i natt?» — »Bell», svarade jag och vinkade till karlen. Han kom och såg darrig ut. »Nå, Bell?» frågade Harris, »vad gav ni gubben här?» — »Han fick det pulver doktor Hocker lämnade», svarade Bell. Jag hade lämnat litet luminal ifall gubben skulle bli orolig, men den dosen kunde han omöjligt dö av och det talade jag om för Harris. »Nå, vi öppna väl honom», tyckte han och i förrgår var saken klar, gubben hade minst tjugu doser luminal i sig, tillräckligt att döda en kamel för. Bell var försvunnen, men vi fingo snart nog fatt i honom med polisens hjälp, och då bekände han att han i flera år flått av liken deras tatueringar — det är mest sjömän som komma till oss — och dessa skinnbitar hade han garvat och spänt upp och sålt till en samlare — till juden menar jag. — Vad kunde han göra med dem? inföll Pete. — Tja — det finnes ju köpare till allt. Kanske
