Sida 74 [74]
OCR
vän. — Men nu — — — — Visa mig en människa som nuförtiden törs sätta sig på €tt molm och dricka grogg med en uppspänd två gånger två meters duk som segel. Nej, jag vågar påstå, att dem människan ännu inte är född. — Mycket möjligt, Pete, men ska vi inte börja tänka på att få en smula fason på »Skeppet på hans bröst», som titeln lyder. — Visst för tusan — jag kom visst in på ett sidospår redan i början, det var det där molnet — Ja, rubriken är bra. — »Skeppet på hans bröst, — men sedan — har du nån idé, Jackie? — Nej, men du då? Inte en enda -— jo vänta. Jag har ju den här tavlan. Vet du, Jack, det var en rätt så underlig historia hur jag fick den. Pete räckte mig en liten duk med ett grovt målat skepp på gröna böljor. Ja, duken verkade mera teckning än målning, men utmärkt livfullt i maneret var den och färgerna stämde fint i valör. — Var fick du tag i den, Pete? — Ja, hör på nu.
