Page 57 [57]
OCR
51 — Det här skötte jag väl jäkligt bra, sade Pete, då vi hunnit hemmets lugna vrå. = Ja, attidet var du, som Skrivit brevet från Kracker & Huntley det begrep jag då genast. Fastän jag förstår inte riktigt varifrån du fått Krackers firmapapper och hur du sedan kunde få de där herrarna från Kracker & Huntley att gå ned till Mock, det begriper jag, min själ inte alls. ; — Jack, herrarna från Kracker & Huntley voro mina båda bröder och de äro kontorister hos Kracker & Huntley, begriper du det hela nu? — Pete, du är storartad. Men om nu Duff & Palmers ringer upp Kracker & Huntley och skäller ut dem? — Det gör dom aldrig — för resten äro vi i Labrador om ett par dar, vi resa i kväll. Just då ringde telefon. Pete tog luren, det var från Mocks. Duff hade verkligen ringt upp Krackers, som ingenting visste om hela saken och nu var fan lös. Nelson var nästan gråtfärdig, för Duff trodde förstås, att det var ham, Nelson, som skojat | honom och nu hade han sänt ned tavlan igen till affären och fordrade igen femhundra dollars. | Pete funderade en stund. |
