OCR
och han lämnade tio dollars i handpenning, nu tänkte jag att artister alltid ha ont om mynt och om herr Cummin vill, kan jag sända upp pengarna på ögonblicket. Det var en briljant duk, 'herr Cummin, och jag gläder mig uppriktigt, att em sådan begåvad målare som ni fått sälja. Petes ögon stodo på skaft. — Är det Herr Mock? — Nej, inte precis, mitt namn: är Nelson. Jag övertog konsthandeln i förra veckan, men firman bär förstås sitt gamla, välkända namn. — Välkända, var det, mumlade Pete och såg på mig. Ja, sänd då upp pengarna — adjö. — Ärlighet varar längst, Pete, sade jag. Pete kliade sig med ett förläget grin bakom örat. - Jag skulle i alla fall gärna velat vi skulle ha lurat gamle Mock, och en historia bör ha ett gott slut. Det här framställer ju oss som ett par idioter. Tja, men publiken tycker om klimax och det fick den nu.