Sida 38 [38]
och han lämnade tio dollars i handpenning, nu
tänkte jag att artister alltid ha ont om mynt
och om herr Cummin vill, kan jag sända upp
pengarna på ögonblicket. Det var en briljant
duk, 'herr Cummin, och jag gläder mig upp¬
riktigt, att em sådan begåvad målare som ni fått
sälja.
Petes ögon stodo på skaft.
— Är det Herr Mock?
— Nej, inte precis, mitt namn: är Nelson. Jag
övertog konsthandeln i förra veckan, men firman
bär förstås sitt gamla, välkända namn.
— Välkända, var det, mumlade Pete och såg
på mig. Ja, sänd då upp pengarna — adjö.
— Ärlighet varar längst, Pete, sade jag.
Pete kliade sig med ett förläget grin bakom
örat.
- Jag skulle i alla fall gärna velat vi skulle
ha lurat gamle Mock, och en historia bör ha ett
gott slut. Det här framställer ju oss som ett par
idioter. Tja, men publiken tycker om klimax och
det fick den nu.