Pete körde sina magra händer i peruken och
rynkade ögonbrynen.
-— Well, Jack — jag har en idé, men till den
behöver jag tio dollars och en gentleman -— äldre
"med någonting ä la pere noble över sig — you
know?
-—- Tio dollars! Är du förbannad — ven har en
sådan svindlande summa annat än på banken och
där kommer man inte in -—— med våra kläder —
Och vart kommer man för resten med tio dollars,
detta löjligt låga belopp som högst räcker till vår
kragtvätt och ett par drinkar.
— Jo ser du -— hade jag tio dollars och som
sagt en gentleman — äldre — så ringde jag på
ett stadsbud och lät honom bära ned vår stora
tavla »Jordbävningen i Euquador» till konsthajen
på Dirty street —
— Menar du Salomon Mock ?
— Just han!
— Är du galen — känner du ej till den skurken
bättre än att du vågar anförtro honom din och
min gemensamma livsfrukt — Pete, tänk dig för.
— Om jag inte känner honom? Jo, du kan lita
på att jag känner honom och just därför skall
han få betalt för gammal ost. Duw minns i fjol. Du
var på en tripp ned till Boston för att måla det där