En brunklädd betjänt hoppade ned från sin plats
och höll upp dörren.
Mc Gurry såg ett ögonblick ut som om han
velat säga något, men så bugade han sig ännu
en gång och drog sig tillbaka med handen på
hjärtat, men där hade kommit ett nytt uttryck i
hans ansikte, som inte bådade gott för Mull¬
berrys agentur.
— Bil och två betjänter — förbanna mig om
det ingick i överenskommelsen, mumlade han.
Vi fem konstnärer, som ingen moder i salongen
ännu fått öga på, hade samlats inne på Mc Gurrys
kontor för att vänta på aftonens klo, dollarna,
och för att få veta vad vi nu skulle göra för
att få slut på dramat. Inifrån scenen hör¬
des arabernas vilda tjut och dånet av deras
kabylerskutt till musikens dova tam tam. Vi gingo
hem med fickorna fulla av dollars, fingo en bit
mat och törnade in i ateljén.
Irwing hördes inte av. Klockan blev tolv, hon
blev halv ett, då sade Pete:
— Han får segla i sin egen sjö, jag ger mig
fan på att det var hans riktiga mor. Jag gav akt
på henne, så spelar inte en från Mullberrys och
ni kan ge er på, att diamanterna var äkta och
så bilen sen. Mullberrys är inte de som lägga till