Sida 168 [168]
— 168 ——
manaderna, for att där aktgifva både på byggnads— och arbetssitt vid
mejerierna och ladugårdsskötseln ledd af kontrollförening. Under va—
rande förhållanden värka de tryckta ostpriserna så att i en del byar
mjölk i obegränsade mängder ej får eller kan levereras till mejeriet,
då de, som förut uppköpt mjölk, ej våga fortsätta *spekulationen ”.
Mejerierna, sådana de af en kraftfull man här skapades, hafva på
sin tid gjort ett mäktigt uppsving och hafva den stora förtjänsten att
de iklädts en form, som gjort dem lätt förståeliga af allmogen och på
det sättet fått förtroende och knutit förhoppningar vid sig. De till—
fredsställa dock ej nutida fordringar på förädlingsmöjlighet af mjölken
under hela året och under alla förhållanden. Där mejeriet blifvit en
nödvändighet för förädling af en större mjölkmängd, synes det som
tiden vore inne att få till ständ mer allsidigt arbetande mejerier, som
kunna afpassa sin tillvärkning efter rådande priser. Då vid våra meje—
rier ännu ej på långt när tillborlig vikt lagts vid den biförtjänst, som
kan vinnas vid beredning af vasslesmör och mesost, se vi, att flere
återstående möjligheter äro att utnyttja, och vi skola ihågkomma att
stillastående är tillbakagång. Under senaste år märkas ock vid några
mejerier tendenser till sådant tänkesätt.
Helmjölksvärdet kan vid fullständig mejeridrift aldrig sjunka un—
der 9 å 10 öre per liter och höjer således mjölkvärdet från hembered—
ning med 8 å 4 öre per liter. Beräkna vi 3 öre på den mjölkmängd,
som våra mejerier nu förädla, blir det en summa af öfver 80,000 kro—
nor. Vid en enigare sammanslutning och utsträckt drift vid dessa nu
arbetande mejerier borde dubbla mjölkmängden kunna hopbringas och
ett belopp lika stort som det förra förtjänas af ladugårdsägarne. Sa—
ken är därför värd uppmärksamhet från hushållningssällskapets sida.
3) En god öfvergångstorm från smörberedning i hemmen till
gemensam mjölkförädling, där ännu intresset eller förmågan att åstad—
komma en särskild mejeribyggnad med inredning ej finnes, är enbart
smörmejeri. — Fördelarne häraf framför hemberedning äro, att äfven
mer aflägset liggande, men tätt bebyggda byar bättre kunna hålla smör—
prisen uppe och besparar den enskilde bekymmer för afsättning samt
gör det möjligt för alla att afyttra godt smör. För den med blott 2
å 83 kor, samtidigt kalfvande, är detta omöjligt redan på grund af mjöl—
kens beskaffenhet under en del af mjölkningsperioden.
Vi hafva inom linet exempel på endast ett mejeri med detta
arbetssätt, nämligen å Holmön. Förutsatt att en mindre byggnad fin—
nes tillgänglig och kylbrunn kan beredas, inskränkes den kontanta an—
läggningskostnaden till 2— å 300 kronor och driftkostnaden blir låg, då
särskild mejerska ej behöfves, utan en vanlig flicka i byn kan inläras
och for en jämförelsevis ringa årslön kan åtaga sig skötseln. Drift—
kostnaden blir äfven för små mjölkmängder blott omkring 0,; öre per
liter, då ett ostmejeri med motsvarande omsättning kräfver 2 öre per
liter. D& mejeriet tager vara på grädden äfven från den minsta ladu—
gård, bereder den utsikt till en förr ofta okänd inkomstkälla. D& in—
gen lagring behöfves och smöret i allmänhet är kontant vara, inflyter
mjölklikvid för hvarje månad. Ett sådant mejeri kan då betala mjöl—
ken, utom skummjölken, från 5 till 7 öre och i medeltal 6 öre per liter.