OCR Output

+ 164 3=

du rik, får syssla med en mångfald af olika arbeten och ej minst med
de kära djuren.

Odling af baljväxter ersätter landtmannens inköp af de dyra olje—
kakorna, och hafva vi dessutom den glädjen, att vi själfva kunna åstad—
komma på våra egna åkertegar det vi förr dyrt hafva inköpt. Det är
ej rätt handladt emot oss själfva och ej emot vårt fosterland att impor—
tera, då vi själfva kunna producera samma sak för kanske ej halfva
kostnaden. —

Och på hvilka sätt kan denna odling bedrifvas?

Ja, ej går det för sig på dåligt afdikade tegar och försumpade
marker.

Nej — dika grundligt med öppna och täckta diken.

Genom ordentlig och grundlig dikning erhållas ökade skördar,
växttiden blifver lingre än den klimatet medgifver. Vi få ej skjuta
skulden på, att vi bo i Västerbottens nordliga klimat, vi skola segra.

Och vi skola plöja — ej 3 å 4 tums tjocka tiltor, utan 10 å 12
tum, så att litet af alfven kommer till ytan.

Baljväxternas rötter vilja komma ned på djupet och hämta växt—
näring, härigenom behifva vi mindre konstgödsel, ty luften får
bättre tillträde på djupet och bidrager härigenom till lösande af växt—
näring.

gNågon landtman kanske inviinder, att dragarne ej orka med så
djup plogfåra. Jo — fördjupa för hvarje år, och sedan de kraftiga
baljväxterna få ingå i fodret, behöfver man ej sörja för kraften hos
dragarne.

Med jordens djuparbetning vinner man japanska segrar öfver väta,
torka och frost.

Harfva och gödsla jorden grundligt, och hvad harfningen beträf—
far gäller det att få jorden lös och lucker, men alltid behålla vårfuk—
tigheten, om lönande skördar skola erhållas, ty den är själfva lifsvatt—
net för skörden. ¬

Baljväxterna fordra något olika jordmån för olika slag, men gå i
allmänhet bäst till på god sandjord, lerjord, men kunna äfven odlas
med fördel på dåliga sandjordar och lättare mossjordar.

Jorden bör dock innehålla tillräckliga mängder af kalk, kali och
fosforsyra samt dessutom gödslas med något naturlig gödsel. Dock
bör hvarje jordbrukare själf genom små parceller och experiment för—
söka att själf komma på det klara med mängden af de olika gödslings—
ämnena, som han behöfver använda på sitt hemman.

Jag har användt olika mängder af både kalk, naturlig gödsel, kali
och fostorsyra, beroende på jordens beskaffenhet.

Med 20 å 25 lass naturlig gödsel, 10 å 15 hl. släckt kalk (antin—
gen utförd på hösten eller ock omedelbart efter snösmältningen, då jor—
den blifvit bar, samt så snart jorden tillåtit bearbetning blandats med
densamma), 190 kg. 20 % kalisalt samt 75 kg. 20 %/o superfosfat per
tunnland, ha här erhållits vackra skordar af hafre och peluschkerirter
som grönfoder.

Försöksvis ha hir i sommar odlats hästbönor i förening med