Sida 28 [28]
£1 2 3 > e .. s
s# 5 Sox fe ho 0oh wl in o We Om 7 0R
Skulle däremot landtmannäföreningarna börja sammansluta sig
— och företaga gemensamma inköp, då hade man utsikt att kunna pressa
ner priserna så lågt som möjligt. Man kan jämföra en lokalförenings
. behof med en landthandlandes — kundkretsen är för båda ungefär
densamma, och den vinst, föreningen gör, är ungefär densamma som
landthandlanden ”gör på sin affär. Man undgår att skatta till en
mellanhand. Om däremot länets alla foreningars behof af en — vara
fylldes fran ett och samma håll, skulle naturligtvis en mycket stor be—
— ställning kunna göras. Varorna skulle erhållas efter grosshandelspriser,
och vid kontant betalning, hvilken man så strängt som möjligt bör
tillämpa, erhölles yarorna för lägsta möjliga inköpspris. I alla fall,
där det visade sig formAnligt, skulle varorna tagas direkt från fabri—
kerna eller producenterna, hvarigenom alla mellanhänder skulle undvikas.
I många fall skulle ock frakterna på järnväg eller sjöledes ställa
sig billigare in förut. Detta gäller isynnerhet utsäde och frö, hvar—
_ af vanligen endast små kvantiteter rekvireras. Om äfven sådana varor
hemtagas på en gång från ett och samma håll, kan hel vagnslast
— uppnås. %
Lättare än nu skulle kunna ordnas så, att de föreningar, som haf—
va gemensam utfartsväg, gemensam hamnplats eller järnvägsstation,
—erhölle sådana varor, hvaraf t. ex. önskas endast mindre kvantiteter i
sänder. såsom mjol, sig tillsinda i samma vagn, hvarigenom frakten
— skulle nedsättas. fe ;
I spetsen for ett eventuelt landtmannaföreningsförbund skulle
ställas en styrelse, som hade till uppgift att leda den gemensamma
affärsrörelsen. Styrelsen skulle sitta sig i forbindelse med större fir—
mor såväl inom som utom orten, infordra prisuppgifter, 'skaffa sig
— profver af erbjudna varor och lata analysera dem eller upptaga skrift—
— liga garantier för en viss procenthalt värdefulla ämnen i respektive —
— varor. Den skulle uppsamla rekvisitioner från lokalföreningarna och
_ öfverlämna de samlade beställningarna till den eller de firmor, som af
styrelsen erhållit leveransen. Styrelsen skulle bestå af sådana perso—
— mner, som besutte såväl sakkunnskap beträffande landtmannaförnöden—
heter som nödig vana att handhafva och bedrifva en affärsrörelse.
På så sätt kunde anordningen med en centralstyrelse vinna lokalföre—
ningarnas . fulla förtroende och anordningen verka till föreningarnas
sanna välfärd.
Redan nu hafva landtmannaföreningarna börjat inse behofvet och
nödvändigheten af en centralledning. Inom de föreningar, med hvilka
jag under sommarens och vinterns resor kommit i beröring, har jag —
allmänt hört den önskan uttalas, att en centralstyrelse for foreningar—
na borde komma till stånd, till hvilken man finge vända sig med sina
— beställningar. ' es . å
Därföre tror jag rätta tidpunkten nu vara inne för att i detta län
bringa till stind ett samarbete mellan landtmannaföreningarna.
j Exemplet från andra län manar också till efterfoljd. — Redan år
— 1901 bildades i Västernorrlands län vid sammantride med ombud från
hs Z
i & va ue