Sida 16 [16]
OCR
— F16 —. vara besuten utan att äga skogen till ryggstöd. Sådan ägostycknings— lagen hittills tlllampats har den varit till skada. Herr Alund ansåg det for tidigt att ännu yttra sig om lagens verkningar, då den endast tillämpats under 3 år. Herr A. H. Kollberg ansåg, att jordbrukets framtida bestånd beror på tillvaratagande af alla de förmåner, som staten lämnat. Det vore oriktigt att sammanblanda ägostyckningslagen och egnahemsfrågan. Snarlik en backstugusittare blir den bonde, som låter ägostycka sitt hemman och säljer skogen. Skogsmarken har for hemmansbruket ett oersättligt värde, nämligen såsom betesmarker och slåttermarker, hvilka | inom en kort tid kunna få ett mycket stort värde såsom odlingsmarker. Talaren anforde ett exempel, hurusom i Bränlands by jord, som för | 50 år sedan ansågs nära nog impedement, nu blifvit första gradens in— rösningsjord. Sönerna i Westerbottens bondehem stanna gärna i hem— men och ha från barnaåren lärt sig att det finns odlingsmarker ute på fadrens skog, och dit utflytta de småningom och på det sättet har en naturlig utveckling genom folkokning och nyodling fortgått. Den storsta olycka, som någonsin träffat det norrländska jordbruket, var, då ägo— styckningslagen antogs. Herr P. E. Hörnsten påstod, att lagen redan visat skadlig ver— kan. Han kände till agostyckade nybyggen, hvarå redan å ej längre än 3 å 4 år hunnit sitta 3 å 4 åboar efter hvarandra, och huru ett jordbruk under sådana förhållanden skall bedrifvas, kan lätt tänkas. Herr Joh. Andersson i Baggböle ansåg, att ägostyckningslagen verkat och verkar så mycket skadligt, att den så snart som möjligt borde afskaffas, då i regel ägostyckning endast skett, för att frånstycka | skogsmark, då återstående jord fått förfalla i vanhäfd. — Inrösningsjord borde ej få styckas med mindre lämplig skogsareal finge följa med. Herr P. Sandström kunde ej tänka sig, att någon kan sköta sitt jord— bruk utan skog, ty skall man köpa nödigt virke, blir det svårt att reda sig. Afstyckas skog från hemmanet, så följa nog många goda bitar med, som äro lämpliga till odhngsmarker, nämligen myrarne och öfriga od— lingsmarker. Det skulle ju vara en fördel med agostycknmgslaoen och | det är det i flera fall, men olägenheterna äro större, ty därigenom skiljes skogen från hemmanen. Det hade nog varit bättre om man aldrig vetat af ägostyckningslagen. . Herr Ordföranden fann af den intressanta diskussionen, att man tycktes vara ense om, att ägostyckningslagen vore till skada för länet. På herr Ordförandens förslag formulerades svaret på frågan sålunda: Den nya lagen om ägostyckning, ehuru god till sitt syfte, har icke gagnat jordbruket inom”länet. $ 13: Ett af komminister A. Ericson i Skellefteå väckt förslag om pre— miering af saltad strömming, i likhet medåVesternorrlands län, lämna— des beroende till sällskapets sommarsammankomst.
