OCR
> AB ”=s Herr F. O. Sjöström framhöll, att lagen om ägostyckning: väl kunde vara till nytta i de trakter af vårt land, där odlingen nått den gräns, att all odlingsbar mark vore uppodlad; men här uppe i Norr— — land vore den till skada, då möjligheten for många efterkommande att erhålla en egen torfva genom ägostyckningslagen sådan den tillämpas uteslutes. Sedan denna lag tillkom, bar hemmansförsäljningen force— rats och vår allmoge tänker ej på nödvändigheten att bevara skogen åt sina efterkommande. Talaren ansag, att lagen verkat menligt för det norrländska jordbruket. Herr Joh. Pettersson i Grisbacka trodde nog, att motionären för den nya ägostyckningslagen haft ett godt syfte, men den har under den tid, den hunnit verka, visat sig skadlig för jordbruket. Frågan måste för detta län besvaras med nej. Herr Joh. Broman ansåg, att lagen kunde vara bra i det fallet, att exempelvis en borde, som hade flera söner, kunde få stycka sitt hemman, hvarigenom äfven den mindre bemedlade kunde få sin egen torfva, men att stycka skogen från hemmanets egentliga inägor ledde derhin, att den nye ägaren af skogen aldrig komme att odla något på skogens odlingsmark, utan denna får förblifva skogsmark, hvilket blir till stor skada för landets utveckling, då ännu sådan odlingsmark af bästa sort i stor mingd just förefinnes inom de områden, som nu af— söndras såsom skogsmark. Herr Aug. Lundberg framholl skiftesstadgans fördelar framför ägostyckningslagen, däri att den medgifver styckning af skog till hvarje ägolott. man vara jordbrukare måste man hafva skogen som ryggstöd; vidhöll fortfarande, att lagen om ägostyckning vore skadlig för jordbruket. Herr F. O. Sjöström anforde vidare, att man genom ägostycknings— lagen kunde själf få bestämma gränserna, för hvad man ville sälja, och detta kunde väl hafva sina fördelar för upplåtelse för industriändamål, tomter o. s. v. i närheten af städer och stationssamhällen, men med jordafsöndring kan man i dessa fall komma lika långt som med ägo— styckningslagen. Herr W. Alund fann herr Bromans yttrande att odhngsmarken å skogen icke komme att uppodlas oriktig,”ty den kan genom ny ägo— styckning framdeles blifva for odling nyttiggjord och därigenom egna hem beredas mindre bemedlade. & Herr Bosin medgaf, att det nog, som herr Alund sagt, vore sant, att odlingsjorden å skogsmarken en gang kunde komma att odlas, men det dröjde i generationer och ”*medan gräset gror, dör kon*. Sagverks— bolagen komma nu åt jorden för ingenting, men skall den en gång upp— låtas för odling, blir den nog dyr. Lagen vore därför skadlig för jord— brukets utveckling. Herr P. E. Hörnsten från Hörnsjö hade funnit ägostyckningslagen vara till skada för jordbruket därigenom, att all mark blifvit såld till sagverksbolag och endastide små bitar, som varit odlade, frånskilts, hvilket blifvit till ruin för jordbruket, då ingen på dessa bitar kunnat