OCR Output

> AB ”=s

Herr F. O. Sjöström framhöll, att lagen om ägostyckning: väl
kunde vara till nytta i de trakter af vårt land, där odlingen nått den
gräns, att all odlingsbar mark vore uppodlad; men här uppe i Norr—
— land vore den till skada, då möjligheten for många efterkommande att
erhålla en egen torfva genom ägostyckningslagen sådan den tillämpas
uteslutes. Sedan denna lag tillkom, bar hemmansförsäljningen force—
rats och vår allmoge tänker ej på nödvändigheten att bevara skogen
åt sina efterkommande. Talaren ansag, att lagen verkat menligt för
det norrländska jordbruket.

Herr Joh. Pettersson i Grisbacka trodde nog, att motionären för
den nya ägostyckningslagen haft ett godt syfte, men den har under
den tid, den hunnit verka, visat sig skadlig för jordbruket. Frågan
måste för detta län besvaras med nej.

Herr Joh. Broman ansåg, att lagen kunde vara bra i det fallet,
att exempelvis en borde, som hade flera söner, kunde få stycka sitt
hemman, hvarigenom äfven den mindre bemedlade kunde få sin egen
torfva, men att stycka skogen från hemmanets egentliga inägor ledde
derhin, att den nye ägaren af skogen aldrig komme att odla något på
skogens odlingsmark, utan denna får förblifva skogsmark, hvilket blir
till stor skada för landets utveckling, då ännu sådan odlingsmark af
bästa sort i stor mingd just förefinnes inom de områden, som nu af—
söndras såsom skogsmark.

Herr Aug. Lundberg framholl skiftesstadgans fördelar framför
ägostyckningslagen, däri att den medgifver styckning af skog till hvarje
ägolott. man vara jordbrukare måste man hafva skogen som
ryggstöd; vidhöll fortfarande, att lagen om ägostyckning vore skadlig
för jordbruket.

Herr F. O. Sjöström anforde vidare, att man genom ägostycknings—
lagen kunde själf få bestämma gränserna, för hvad man ville sälja, och
detta kunde väl hafva sina fördelar för upplåtelse för industriändamål,
tomter o. s. v. i närheten af städer och stationssamhällen, men med
jordafsöndring kan man i dessa fall komma lika långt som med ägo—
styckningslagen.

Herr W. Alund fann herr Bromans yttrande att odhngsmarken
å skogen icke komme att uppodlas oriktig,”ty den kan genom ny ägo—
styckning framdeles blifva for odling nyttiggjord och därigenom egna
hem beredas mindre bemedlade. &

Herr Bosin medgaf, att det nog, som herr Alund sagt, vore sant,
att odlingsjorden å skogsmarken en gang kunde komma att odlas, men
det dröjde i generationer och ”*medan gräset gror, dör kon*. Sagverks—
bolagen komma nu åt jorden för ingenting, men skall den en gång upp—
låtas för odling, blir den nog dyr. Lagen vore därför skadlig för jord—
brukets utveckling.

Herr P. E. Hörnsten från Hörnsjö hade funnit ägostyckningslagen
vara till skada för jordbruket därigenom, att all mark blifvit såld till
sagverksbolag och endastide små bitar, som varit odlade, frånskilts,
hvilket blifvit till ruin för jordbruket, då ingen på dessa bitar kunnat