Sida 12 [12]
OCR
12 — se förening med en afsevärd ytvidd, modernäringarne, jordbruk och bo— skapsskötsel, äro uti oafvisligt behof af allt det understöd så utizena som andra afseendet, som till deras utveckling och förkofring kan läm— nas dem, å andra sidan de kontanta medel — andelen uti bränvins— försäljningsmedlen däruti inberäknad — som stå länets Hushållnings— sällskap till forfogande, torde befinnas att Westerbottens läns Hushåll— ningssällskap beträffande resurser för riktigt fullgörande af det med Hushållningssällskapet afsedda ändamålet måste uti pekuniärt afseende inrangeras bland de sämre lottade inom hela riket. En minskning af Hushållningssällskapets inkomster kommer alltså gifvetvis att på samma gång medföra en reducering af Hushållningssällskapets förmåga att upp— fylla sitt ändamål, detta till väsentlig skada för länet i sin helhet. Uti sin ofvannämnda till 1880 års Riksdag aflåtna skrifvelse yttra Herrar Statsrevisorer vidare: "D&@ emellertid ovisst är huruvida icke fonden i en framtid torde komma att behöfva för det med densamma ursprungligen afsedda ändamålet anlitas etc.* Detta passus uti skrif— velsen, hvilket passus anmärkningsvärdt nog synes undgått Herrar Stads— fullmäktiges uppmärksamhet, utgör en tydlig fingervisning därom att fonden förr eller senare kan komma att behofva användas för sitt ur— sprungliga ändamål, och hafva Herrar Slatsrevisorer så att säga under— strukit denna sin fingervisning genom att hemställa, att fonden genom uppbärande af någon ränta å densamma och samma räntas läggande till kapitalet borde så småningom ökas. Med hänsyn härtill synes det alldeles uppenbart att stadsfull— mäktiges underdåniga framställning om fondens bortskänkande till Umeå stad står uti direkt strid med Herrar Statsrevisorers ofvannämnda ut— talande. Slutligen anser sig Kongl. Hushållningssällssällskapet icke kunna underlåta att fästa uppmärksamheten på följande sakförhållande. Vid sammanträde med Stadsfullmäktige den 18 oktober 1901 beslöto Stads— fullmäktige, på sätt då förda protokoll närmare utmärker, att bord— lägga frågan om inrättande af en fattiggård för Umeå stad till blif— vande januarisammanträde. Då nu frågan vid sistnämnda sammanträde anyo forekom, blef densamma, tvärt emot hvad som kunnat formodas, icke definitivt afgjord utan i stället tillsattes en komité, bestående af Stadsfullmäktiges ordförande samt ordförandena i Drätselkammaren och Fattigvårdsstyrelsen jämte de sakkunnige dessa herrar kunde finna lämp— ligt att med sig adjungera, imed uppdrag åt komitén att efter slutade arbeten inkomma till Stadsfullmäktige med ny utredning af Langt ifrån att frågan, på sätt Stadsfullmäktige uti sin underdåniga skrifvelse uppgifva, blifvit vederborligen utredd, synes den tvärtom be— finna sig på utredningsstadiet, vid hvilket förhållande och då sålunda det ligger i öppna fältet huruvida fattiggård i Umeå någonsin kommer att inrättas eller icke, ett bifall, åtminstone för närvarande, till den gjorda framställningen ytterligare måste anses sakna allt stöd. På grund af hvad Kongl. Hushållningssällskapet härofvan i un— derdånighet vågat andraga samt då beträffande stadens påståenden dels därom att penningarna till fondens bildande tillskjutits af personer bo—
