OCR
> 4 1. 23 1:0) och ursprungligen genom frivilliga sammanskott af enskilda personer inom hela länet; 2:0) genom ett bidrag af allmänna medel, uppgående till ett be— lopp af 1,200 riksdaler banko; samt 3:0) genom ytterligare tillskott från enskilde personer äfvensom af enskilde genom testamenten öfverlämnade medel; och har vid samt— lige dessa dispositioner stipulerats vilkoret inrättande och underhåll af ett arbets— och korrektionshus för Westerbottens län i Umeå. Härmed ha också icke blott de enskilde utan äfven stuten fast— slagit såsom grundvilkor för fondens användande att densamma skall komma länet i sin helhet till godo. y Bortskänkandet af en under sådana förhållanden tillkommen fond till en enskild kommun skulle alltid komma innebära icke blott ett kränkande af vederbörande gifvares vilja utan jämväl en orättvisa emot linets öfriga kommuner. Herrar stadsfullmäktige hafva såsom hufvud— motiv till den gjorda framställningen framhållit stadens tryckta finan— siella ställning, ett sakförhållande, som Hushållningssällskapet för sin del hvarken kan eller vill bestrida, men å andra sidan har sig Hus— hållningssällskapet bekant flere kommuner inom länet, hvilka arbeta under enahanda svåra förhållanden, särskildt med hänsyn just till fat— tigvården, och hvilka kommuner, ehuru betydligt mindre bärkraftiga in Umeå stad, likväl icke tagit statens mellankomst i anspråk vare sig på det ena eller andra sättet. Sedan emellertid korrektionshuset befunnits för sitt ändamål otjän— ligt, förordnade Eders Kongl. Maj:t om fastighetens försäljning samt den härför influtna köpeskillingens läggande till kapitalet, hvarefter fon— den uti sin helhet öfverflyttades på Kongl. Fångvårdsstyrelsen, så till— vida att den upptogs och ännu i dag redovisas i bemälda styrelses rå— kenskaper. ; Genom nådigt bref af den 14 februari 1860 disponerade Eders Kongl. Maj:t efter Fångvårdsstyrelsens horande fonden sålunda, att densamma emot skuldebref och fullgod säkerhet stäldes till Hushåll— ningssällskapets förfogande i form af räntefritt lån. Afkastningen af fonden har sålunda' allt hitintills varit en inkomst för Hushållnings— sällskapet. Detta sitt för fondens disposition har gifvetvis förestafvats af Eders Kongl. Maj:ts åsikt att afkastningen af fonden, med hänsyn till dess tillkomst, så länge den icke befunnes för det ursprungligen afsedda ändamålet erforderlig, på ett eller annat sitt borde komma länet uti sin helhet till godo, samt att vid sådant förhållande lämpligaste sättet för detta måls ernående vore att tillsvidare ställa den till Hushåll— ningssällskapets förfogande på sätt ofvan nämnts. Nu formena herrar stadsfullmäktige uti sin underdåniga skrifvelse att Hushållningssällska— pets finanser äro af den goda beskaffenhet att denna inkomst är för detsamma öfverflödig. — Riktigheten af detta påstående vågar Hushåll— ningssällskapet bestrida. Tages hänsyn till, å ena sidan den mångfald af uppgifter hvilka åligga ett Hushållningssällskap, särskildt uti ett län som detta, där i