Sida 270 [270]
OCR
De fall, då förändringar i ledgångarne varit det mest i ögonen fallande obduktionsfenomenet, äro ännu färre än de föregående. Endast tvänne fall kunna räknas hit. I det ena förekom varbildning i några få leder, i det andra i en mängd, och varbildningen förekom i det senare fallet dessutom å en mängd spridda ställen i huden. Det första fallet gälde en medelålders man, som varit begifven på starka drycker. Liket visade de efter influensa vanliga akuta parenkymatösa degenerationerna särdeles höggradiga; allmän ikterus förekom också. I högra knäleden förekom en betydlig förökning af synovialvätskan; den var grumlig, gulgrå, varhaltig, tjockflytande. Ledens inre yta var starkt hyperemisk, synovialmembranen ansväld, uppluckrad, injicierad. I högra fotleden fans en likadan, men mindre betydande ansamling af varblandad, gulgrå synovialvätska, synovialmembranen likadan som i knäleden. — Det andra fallet gälde eu 17-årig kraftig arbeterska. Äfven detta lik visade de akuta parenkymatösa degenerationerna särdeles höggradiga och för öfrigt som väsentligaste förändring ledgångsaffektioner. Dessa voro ej blott flera än i förra fallet utan äfven gravare. Venstra handleden, en mängd fingerleder, venstra knäleden, högra knäleden, en mängd af fotens ledgångar visade sig innehålla grågult eller mera rödgrått var, af i de olika lederna vexlande konsistens. TLedgångarnes väggar voro i allmänhet starkt angripna, höggradigast den venstra handleden, hvars brosk voro ulcererade och som spontant genombrutits, så att varet infiltrerat handens och underarmens inre sida. Varet i de redan omtalade hudabscesserna af samma beskaffenhet som från ledgångarne omtalats. Den mikroskopiska undersökningen utvisade, att varet i båda fallen innehöll rikligt med mikrokocker, hufvudsakligen streptokocker. Det hade öfverallt samma beskaffenhet, hvilken fullständigt öfverensstämde med den som i det pleuritiska exsudatet förekom, utom deri att det ibland var något rödgrått till följd af inblandadt färgämne från blödningar. Det utmärkte sig alltså liksom de pleuritiska exsudaten från vanligt var genom mindre tjock konsistens, men egde en viss klibbighet och seghet.
