OCR
tor och syphilitiker, som i ett par månader lidit af rekurrenta anfall af influensa och slutligen afled under peritonitsymptom. Obduktionen utvisade utom akuta parenkymatösa degenerationer, fetthjerta och fettlefver, en akut peritonit, som härrörde från flere perforationer af colonsår; peritoniten var circumskriberad, bildade en håla bakom omentet mellan colon transversum och tunntarmslyngor. Colons vägg var, der den bildade begränsningen af denna exsudathåla, grågrönt missfärgad och ytterligt skör samt på fera ställen perforerad; efter colons uppklippning visade sig att dess slemhinna var säte för en utbredd och på en mängd ställen ända ner till serosan sig sträckande difteritisk process, som endast lemnat smärre rester af slemhinnan i colon transversum oangripna. Slemhinnan var i allmänhet infiltrerad af ett grått exsudat, på en mängd ställen förekommo afstötningar af detta exsudat med stora oregelbundna särbildningar, och på stora sträckor utgjordes sårbottnen blott af serosan med rester af den infiltrerade tarmmuskulaturen; här förekommo de omtalade perforationerna. Den difteritiska processen sträckte sig ända till rectum och till valvula coli, men åt båda hållen visade den aftagande intensitet, dock bibehållande samma karakter af difteri. Tarminnehållet i det afficierade partiet var rödgrått, innehållande afstötta slamsor af tarmväggen; här och hvar fekalblandadt. De solitära folliklarne visade sig ej å de ställen, der processen var minst utvecklad, vara dess utgångspunkt, utan processen visade sig börja diffust i slemhinnan och submukosan som ett grågult exsudat. Rectum var oförändradt, likaså öfriga tarmar och magsäcken, hvilka alla innehöllo normala contenta. — Den ulcerativa processen hade i detta fall en helt annan patologisk-anatomisk karakter än i de föregående; huruvida det etiologiska momentet varit ett annat kan naturligtvis ej afgöras, då i ingendera fallet något om detta eller dessa moment är kändt. Utom de nu meddelade svårare fallen förekommo ofta katarrala förändringar i digestionskanalen hos influensaliken, isynnerhet i deras magsäck; ej sällan var denna katarr anledning till en ofta höggradig retentionsikterus.