OCR
dess utsträckning, men långt ymmnigare och här förkommo dessutom större och oregelbundnare sår, som gått genom slemhinnan och på flera ställen nått muscularis. Öfve gångsformer från de mindre till de större förekommo i mängd. De större visade på en mängd ställen blodigt infiltrerad sårbotten och i colon förekom en icke ringa mängd svartaktigt, illaluktande, i sönderdelning stadt blod. Äfven colonsåren visade intet bestämdt sammanhang med de solitära folliklarne. Förändringen utgjordes alltså af en ulcerös katarral gastroenterocolit af ytterst svår beskaffenhet och hade otvifvelaktigt genom blödningarne i närmaste hand varit dödsorsaken. Slemhinnan visade flerstädes uppluckring och ansvällning, men katarren hade ej öfvergått på duct. choledochus och ikterus hade ej beledsagat sjukdomen. Det andra fallet visade ungefär desamma förändringarne som nyss beskrifvits, dock förekommo inga sår i colon och de i magsäcken och tunntarmarne voro ej flera, större eller djupare än i det nyss skildrade fallet, hvarföre alltså processen var af mycket lindrigare art än i detta första fall. Pat. hade dessutom fått efter influensan en bronkopneumonisk process af ej ringa utsträckning. I det tredje fallet förekommo utom de vid influensa vanliga akuta parenkymatösa degenerationerna i hjertkött, lefver och njurar inga andra väsentliga förändringar än från tarmkanalen och dessa voro här inskränkta till magsäcken. I denna förekommo en mängd sår dels i lilla kurvaturen dels - iden ”stora.:”De hade” i'alltnänhet "rund "elléti "oval form, men äfven mera bugtiga sår förekommo. Randen var jemn och sårbottnen glatt; å flera bland dem var sårbottnen täckt med blodkoagula. Sårens djup var olika; intet hade nått. serosan, men många muskellagret. Pylorus var fri från sår. Maginnehållet var svartbrunt, kaffesumpliknande. Färsk peritonit med varigt, tjockt exsudat beklädande peritoneum hufvudsakligen å magsäcken. — Fallet liknade således de föregående, fastän sårbildningen var inskränkt till magsäcken, och peritonit komplicerat förändringen. Det fjerde fallet visade betydligt svårare tarmaffektion och af en annan art. Det gälde en medelålders man, pota