Sida 78 [78]
OCR
I sammanhang härmed lemnas äfven uppgifter rörande sjukdomens uppträdande i barnens hem. Sålunda redogöres på grund af skollärarnes efterforskningar för 844 personer och bland dem voro, skolbarnen medräknade, 478 angripna af influensa, således 56,6 010. I 20 fall var skolbarnet den ende sjuke i familjen. Vi erinra här i förbigående, att nyssnämnda siffra, 26,6 9, sjuka bland Djurgårdens arbetarebefolkning, synnerligen väl stämmer öfverens med den på grund af läkarnes familjelistor för Stockholm i dess helhet beräknade eller 28,5 91. Detta talar onekligen för rigtigheten af den utaf några läkare i deras meddelanden till Läkaresällskapet uttalade mening, att influensan icke skonade någon samhällsklass framför den andra. Naturligtvis var äfven lärarepersonalen i hög grad decimerad. I Adolf Fredriks folkskola nödgades man några dagar tidigare än eljest skulle skett stänga skolan af brist ej mindre på lärare än lärjungar. Den här meddelade tabellen öfver influensan i Stockholms folkskolor lemnar också det, så vidt jag kan finna, värdefullaste bidraget till bedömandet af den alldeles icke ovigtiga frågan, huruvida influensan uppträdt tidigare i en stadsdel eller utbrutit samtidigt öfver hufvudstadens hela område. "') För att ej tala om sådana farsoter som smittkoppor och fläckfeber, hvilkas gång från stadsdel till stadsdel på ett i ögonen fallande sätt ger sig tillkänna, erinras, att äfven en mässlingsepidemis utbredning på samma sätt kan följas, ehuru den sprides så snabbt. Exempelvis anföras epidemierna 1885 och 1887 i Stockholm. ?) Tydligen måste en ') Af dr Edv. Forssbergs skildring af »Influenza-epidemien inom Stockholms garnison år 1889» (Tidskr. i militär helsovård, 1890 sid. 24y finner man, att epidemiens massuppträdande inom kasernerna på Östermalm kommit några dagar tidigare än inom de på Kungsholmen belägna, alldeles som i de båda stadsdelarnes folkskolor. Bland kasernernas befolkning spred sig dock sjukdomen något raskare än bland folkskolebarnen. 2) Stockholms Helsovårdsnämnds årsberättelse 1885, sid. 46 och 1887, sid. 36,
