OCR Output

I sammanhang härmed lemnas äfven uppgifter rörande
sjukdomens uppträdande i barnens hem. Sålunda redogöres
på grund af skollärarnes efterforskningar för 844 personer
och bland dem voro, skolbarnen medräknade, 478 angripna
af influensa, således 56,6 010. I 20 fall var skolbarnet den
ende sjuke i familjen.

Vi erinra här i förbigående, att nyssnämnda siffra,
26,6 9, sjuka bland Djurgårdens arbetarebefolkning, syn¬
nerligen väl stämmer öfverens med den på grund af läkar¬
nes familjelistor för Stockholm i dess helhet beräknade eller
28,5 91. Detta talar onekligen för rigtigheten af den utaf
några läkare i deras meddelanden till Läkaresällskapet ut¬
talade mening, att influensan icke skonade någon samhälls¬
klass framför den andra.

Naturligtvis var äfven lärarepersonalen i hög grad
decimerad. I Adolf Fredriks folkskola nödgades man några
dagar tidigare än eljest skulle skett stänga skolan af brist
ej mindre på lärare än lärjungar.

Den här meddelade tabellen öfver influensan i Stock¬
holms folkskolor lemnar också det, så vidt jag kan finna,
värdefullaste bidraget till bedömandet af den alldeles icke
ovigtiga frågan, huruvida influensan uppträdt tidigare i en
stadsdel eller utbrutit samtidigt öfver hufvudstadens hela
område. "')

För att ej tala om sådana farsoter som smittkoppor
och fläckfeber, hvilkas gång från stadsdel till stadsdel på ett
i ögonen fallande sätt ger sig tillkänna, erinras, att äfven
en mässlingsepidemis utbredning på samma sätt kan följas,
ehuru den sprides så snabbt. Exempelvis anföras epidemi¬
erna 1885 och 1887 i Stockholm. ?) Tydligen måste en

') Af dr Edv. Forssbergs skildring af »Influenza-epidemien inom
Stockholms garnison år 1889» (Tidskr. i militär helsovård, 1890 sid. 24y
finner man, att epidemiens massuppträdande inom kasernerna på Östermalm
kommit några dagar tidigare än inom de på Kungsholmen belägna, alldeles
som i de båda stadsdelarnes folkskolor. Bland kasernernas befolkning spred

sig dock sjukdomen något raskare än bland folkskolebarnen.

2) Stockholms Helsovårdsnämnds årsberättelse 1885, sid. 46 och 1887,

sid. 36,