Page 69 [69]
OCR
55 Familjelistorna, -isynnerhet från städerna, grunda sig, såsom naturligt är, till mycket stor del på tillståndet bland läkarnes s. k. ackordsfamiljer. De återgifva derför framför allt sjukdomens spridning bland de mera välmående. Från landsbygden är detta icke i samma mån händelsen. Redogörelser hafva näml. inkommit från all personalen på stora gods, från hela byar 0: 8 Vv. Det läte derför tänka sig, att den olikhet vi här velat se mellan land och stad, i sjelfva verket vore en olikhet mellan personer i olika samhällsställning. För att söka utreda spörsmålet, vända vi oss till läkarnes öfriga meddelanden. Bland brefkortsvaren till Läkaresällskapet finna vi i 5 fall samme läkare hafva yttrat sig om sjukdomens freqvens såväl i den stad (eller dermed jemförliga samhälle), der han har sin bostad, som i dess omnejd, och utföllo omdömena sålunda, att i: Grenna 1 af stadens, men 3 af omnejdens inv. sjuknat; Kongelf 40 0; pe » » (5 » > » Trollhättan : + » sambällets » + >» > » » ATALS0 VA stadens >» 5007,» » » > TATrs ; & SANTE & s : NO -1007-5 » FOP > » » Öfverallt var landsbygden svårare hemsökt. "Från några städer finnas uppgifter af vederbörande provinsialläkare angående sjukdomens freqvens i distrikten, under det att de i sjelfva städerna praktiserande läkarne synas hemtat sitt intryck endast derifrån. Enligt dessa yttranden sjuknade: i Vexiö stad 1+—+1 af inv., i provinsialläkaredistriktet £; » Söderköping » 600, » » >» > 3; >» Venersborg » 3 RR > 1: » Ulricehamn, » ds AE 3; » Enköping FIRE a » 3, Äfven dessa uppskattningar tala för en i allmänhet större sjuklighet på landsbygden. Deremot finnes ingen enda uppgift, som kan tydas så, att en stads invånare skulle varit allmännare angripna än den omgifvande traktens.
