Sida 47 [47]
OCR
är 3 Sö Or JA Här. torde..det, vara på sin plats att yttra några ord om väderlekens betydelse för influensans uppträdande. Mera än en af Läkaresällskapets meddelare har uttalat sig i den rigtningen, att höstens ovanligt dimmiga och föga kalla väderlek skulle i högre eller lägre grad hafva medverkat till epidemiens uppkomst eller åtminstone till dess hastiga och vidsträckta utbredning. Ett giltigt omdöme härutinnan kan naturligtvis icke fällas på grund af iakttagelserna under en enda epidemi och i ett enda land. Vi nödgas derför här lemna spörsmålet i dess värde och inskränka oss till några allmänna erinringar. Influensa-epidemier såväl i Sverige som annorstädes hafva förekommit under alla årstider, ehuru i något olika proportion. Bland 125 utaf Hirsch 1) sammanstälda influensa-epidemier ända från 12:te århundradet inföllo: 50 under månaderna december—februari, OK Bö ur » mars—maj, 10 » juni--augusti och 24. » september —november. Den ryktbara, af Ilmoni?) omtalade pandemien af 1781—982 besökte Sverige under en af ovanligt låga temperaturgrader och hastiga och stora temperaturombyten utmärkt vinter, hvilken således hade en helt annan karakter än den sistförflutna. Deremot synes väderleken under epidemien 1836—37, att döma af Retzii redogörelse för Stockholm, varit mera lik den under vintermånaderna 1889—90 herskande, åtminstone hvad luftens fuktighet angår. Glömmas bör heller icke, att influensa med lika häftighet uppträdt öfver nästan hela jorden, således i de mest olikartade klimat. Några exakta meteorologiska observationer hafva af läkarne nu icke meddelats. Sådana skulle visserligen kunna erhållas från meteorologiska centralanstalten. Då de emellertid icke kunna få något värde för epidemiologisk forskning öfver influensan förr än vid jemförelse med motsvarande !) Hirsch, Handb, d. historisch-geographischen Pathologie, 2:dra upp. I sid, 21. 2) are, sid. 423.
