Page 47 [47]
är 3 Sö
Or
JA
Här. torde..det, vara på sin plats att yttra några ord
om väderlekens betydelse för influensans uppträdande. Mera
än en af Läkaresällskapets meddelare har uttalat sig i den
rigtningen, att höstens ovanligt dimmiga och föga kalla
väderlek skulle i högre eller lägre grad hafva medverkat
till epidemiens uppkomst eller åtminstone till dess hastiga
och vidsträckta utbredning. Ett giltigt omdöme härutinnan
kan naturligtvis icke fällas på grund af iakttagelserna under
en enda epidemi och i ett enda land. Vi nödgas derför
här lemna spörsmålet i dess värde och inskränka oss till
några allmänna erinringar. Influensa-epidemier såväl i Sverige
som annorstädes hafva förekommit under alla årstider, ehuru
i något olika proportion. Bland 125 utaf Hirsch 1) sam¬
manstälda influensa-epidemier ända från 12:te århundradet
inföllo:
50 under månaderna december—februari,
OK
Bö ur » mars—maj,
10 » juni--augusti och
24. » september —november.
Den ryktbara, af Ilmoni?) omtalade pandemien af
1781—982 besökte Sverige under en af ovanligt låga tem¬
peraturgrader och hastiga och stora temperaturombyten ut¬
märkt vinter, hvilken således hade en helt annan karakter
än den sistförflutna. Deremot synes väderleken under epi¬
demien 1836—37, att döma af Retzii redogörelse för Stock¬
holm, varit mera lik den under vintermånaderna 1889—90
herskande, åtminstone hvad luftens fuktighet angår. Glömmas
bör heller icke, att influensa med lika häftighet uppträdt
öfver nästan hela jorden, således i de mest olikartade
klimat.
Några exakta meteorologiska observationer hafva af
läkarne nu icke meddelats. Sådana skulle visserligen kunna
erhållas från meteorologiska centralanstalten. Då de emel¬
lertid icke kunna få något värde för epidemiologisk forskning
öfver influensan förr än vid jemförelse med motsvarande
!) Hirsch, Handb, d. historisch-geographischen Pathologie, 2:dra upp.
I sid, 21.
2) are, sid. 423.