Page 46 [46]
OCR
och en månad mellan hufvudstaden och Umeå. Vi finna, att ingen orimlighet ligger i antagandet, att dåtidens samfärdselmedel fortplantat smittämnet dessa vägsträckor. — Från den stora influensapandemien 1781 och 1782 anför Ilmoni!) några data, hvarom vi likaledes här vilja påminna. Den i S:t Petersburg på nyåret 1782 härjande epidemien visade sig i den finska kuststaden Lovisa omkring d. vel och i Åbo d. 3. Till Sverige kom farsoten i april och till Danmark i slutet af maj. I början af april angreps Berlin, men Hamburg först i början af maj och Mainz i slutet af samma månad. Paris fick besök af farsoten först i juli o. s. v. Vi finna, att framskridandet var mycket långsammare än under detta års epidemi, då Danmark angreps wungefär samtidigt med Sverige och Paris blott få dagar "senare än Berlin. Båda gångerna kom epidemien från samma håll, men hvilken skilnad i kommunikationerna och äfven i spridningens hastighet! På de såsom stöd för åsigten om influensans spridning med vinden så ofta omtalade skeppsepidemierna, hafva vi ingen anledning att här ingå. Måhända komma nya iakttagelser. öfver dylika sjukdomsutbrott att bringa klarhet äfven i denna dunkla del af epidemiologiens förrådskammare. Från meteorologisk ståndpunkt har som bekant frågan om den senaste influensa-epidemiens spridning genom vinden underkastats granskning af prof. H. Hildebrandsson ?), som kommit till det resultat, att dels vindarne från mediet af november till med. af december 1889 icke gingo i den rigtning som influensans spridning, dels att det här ofvan påpekade förhållandet, att först de större centra för samfärdseln angrepos och derefter mindre eller från hufvudtrafikvägarne mera aflägsna orter, bestämdt motsäger antagandet om sjukdomsämnets spridning i stort med vinden. 2 1) Bidrag till Nordens Sjukdoms-Historia, 3:dje delen, sid. 424 ff. 2) Ups. Läkarefören. förh. Bd. XXV sid. 359.
