OCR Output

och en månad mellan hufvudstaden och Umeå. Vi finna,
att ingen orimlighet ligger i antagandet, att dåtidens sam¬
färdselmedel fortplantat smittämnet dessa vägsträckor. —
Från den stora influensapandemien 1781 och 1782 anför
Ilmoni!) några data, hvarom vi likaledes här vilja påminna.
Den i S:t Petersburg på nyåret 1782 härjande epidemien
visade sig i den finska kuststaden Lovisa omkring d. vel
och i Åbo d. 3. Till Sverige kom farsoten i april och
till Danmark i slutet af maj. I början af april angreps
Berlin, men Hamburg först i början af maj och Mainz i
slutet af samma månad. Paris fick besök af farsoten först
i juli o. s. v. Vi finna, att framskridandet var mycket
långsammare än under detta års epidemi, då Danmark
angreps wungefär samtidigt med Sverige och Paris blott få
dagar "senare än Berlin. Båda gångerna kom epidemien
från samma håll, men hvilken skilnad i kommunikationerna
och äfven i spridningens hastighet!

På de såsom stöd för åsigten om influensans spridning
med vinden så ofta omtalade skeppsepidemierna, hafva vi
ingen anledning att här ingå. Måhända komma nya iakt¬
tagelser. öfver dylika sjukdomsutbrott att bringa klarhet
äfven i denna dunkla del af epidemiologiens förrådskammare.

Från meteorologisk ståndpunkt har som bekant frågan
om den senaste influensa-epidemiens spridning genom vinden
underkastats granskning af prof. H. Hildebrandsson ?),
som kommit till det resultat, att dels vindarne från mediet
af november till med. af december 1889 icke gingo i den
rigtning som influensans spridning, dels att det här ofvan
påpekade förhållandet, att först de större centra för sam¬
färdseln angrepos och derefter mindre eller från hufvud¬
trafikvägarne mera aflägsna orter, bestämdt motsäger an¬
tagandet om sjukdomsämnets spridning i stort med vinden.

2

1) Bidrag till Nordens Sjukdoms-Historia, 3:dje delen, sid. 424 ff.
2) Ups. Läkarefören. förh. Bd. XXV sid. 359.