OCR
28 arbetare, som längre tid vistats i skogen, sysselsatte med skogsarbete, och under flera veckor ej träffat någon menniska, utan lefvat för sig sjelfva och legat i för ändamålet uppförda stugor på rätt långa afstånd från bebodda platser, det oaktadt insjuknat med fullt tydliga symptom af influensa. Särskildt ber jag få anföra ett fall. Arbetarne Anders Gust. Larsson från Gyljens bruk och hans 2 söner begåfvo sig den 11 febr. ut på skogsarbete till en skog, belägen 23 mil från bruket och en dryg half mil från närmaste bebodda gård. Från denna dag hade dessa personer icke ens sett någon menniska till den 27 febr., då ene sonen, 20 år gammal, plötsligt insjuknade med alla tecken till influensa. Under de närmast följande dagarne, den 1 och 3 mars, insjuknade äfven fadern och den andre sonen, ehuru betydligt lindrigare, så att de nödgades återvända till hemmet, hvarefter de den 5 mars kommo under min behandling. Flera dylika fall skulle kunna anföras. Å andra sidan tyckes influensans förhållande i Vännäs by (der den efter ett större bröllop tog stark fart) tala för, att sjukdomen kan spridas äfven genom samfärdsel och personlig beröring.» Mot beviskraften hos detta fall, kan dock anföras, att influensan enligt dr Östermans eget meddelande fans vid Gyljens bruk redan den 18 januari, således mera än 3 veckor förr än de trenne arbetarne begåfvo sig ut på skogsarbete. Det låter då tänka sig, att någon af dem redan före affärden till skogen varit sjuk och sedan fått ett recidiv. Likaledes kunde man tänka, att smittämne medförts från hemmet. I så fall skulle dock sjukdomsfröt i några veckor kunna behålla sin verksamhet utanför kroppen. Om influensasmittans egenskaper i denna rigtning kan dock intet f. n. med säkerhet yttras. Hvad som på de nästföregående trenne sidorna anförts är allt, som ur de talrika meddelandena till Svenska Läkaresällskapet kan andragas till stöd för den meningen, att influensan skulle kringföras med vinden. Hufvudsakligen är det spridningens otroliga snabbhet, som ledt till uppfattningen om vindarnes medverkan i stor skala vid sjukdomens utbredning. Nekas kan ju icke heller, att det öfver