OCR
än i Örnsköldsvik och Sollefteå m. fl. tidigt hemsökta orter. Men vid nästföljande ställe utmed kusten, hvarifrån uppgift lemnats, "Nederkalix, var influensan säkert: den 2 jan: 1890, således mera än 3 veckor: tidigare än i Råneå. Vid samma tid var också Haparanda säte för epidemien. I Pajala, 16 mil norr om Haparanda och den nordligaste ort, hvarifrån underrättelse föreligger, inträffade influensafall visserligen först den 10 jan. och i Öfverkalix först den 17 jan., således senare än i närmast liggande kustorter, men likväl tidigare än i Råneå. Detta våra nordligaste orters jemförelsevis tidiga insjuknande skulle naturligtvis på det bestämdaste tala mot att smitta ditförts medelst den menskliga samfärdseln, om andra vägar icke funnes än de, som "leda upp efter norrländska kusten. Vi hafva då naturligtvis att tillse, om farsoten kunnat komma från Finland. Härutinnan yttrar droR. Hogner i Nederkalix i sin redogörelse för influensan på orten: »Sjukdomen kom alldeles bestämdt från Haparanda (resp. Finland) och gick vägarne utefter. De ställen, som lågo längst bort från Haparanda och Finland angrepos senast; de närmaste först». Dr N. Dallby i Råneå säger: »De första fallen voro i byar, som äro belägna mot Nederkalix-sidan. Med all sannolikbet kom sjukdomen hit norrifrån, d. v. s. öfver Haparanda och Nederkalix. Från kustbyarne spred han sig så småningom upp efter vattendragen» -—- Ett alldeles afgörande bidrag till bedömande af denna fråga finna vi uti de upplysningar dr Holmberg i Helsingfors insamlat beträffande influensans gång öfver Finland!) Enligt dessa kulminerade influensa-epidemien i Torneå (blott genom Torneå elf skild från Haparanda) redan under veckan 29 dec. 1889—4 jan. 1890, och i Rovaniemi socken af finska Lappmarken påträffades de första influensafallen under juldagarne. Det lider således intet tvifvel, att epidemien mycket väl kunnat spridas och säkerligen också spridts öfver från Finland till orterna längst 1) Finska Läkaresällsk: handl. 1890, sid. 187.