OCR
ett af dr S. v. Hofsten från Mästersamuelsgatan n:r 35 samt ett par af dr A. Berlin anmälda. Vi framställa redan här den frågan: hvarifrån kom sjukdomen till de först angripna platserna i Sverige? Härvid torde den åsigt kunna lemnas helt och hållet derhän, enligt hvilken influensa skulle kunna autoktont uppträda hvar som helst. Frågan om vindens möjliga betydelse för sjukdomsämnets spridning skola vi senare egna nödig uppmärksamhet. Här vilja vi blott erinra om hvarest sjukdomen fans, innan den uppträdde i Sverige och öfverväga möjligheten af smittas hitförande genom samfärdseln. Det är härutinnan bekant, att en influensa-epidemi herskade i vissa delar af Ryssland och särskildt i S:t Petersburg under oktober och november månader 1889. Vidare veta vi, att Finland och i första rummet de nära Ryssland liggande städerna Viborg och Sordavala, angrepos i början af november eller slutet af oktober 1). I Helsingfors tillkännagåfvos 80 influensafall under veckan d. 24—30 november 2). I Åbo förekommo enstaka fall under sista dagarne af november; sedan anmäldes d. 1—7 dec. 432 fall, d. 8—14 dec. 671 fall 0: 8 cv. (Ar Vv. Sucksdorff i bref). Under forutsatts ning att tjenliga transportmedel för sjukdomsämnet funnits, kan således mycket väl smittämne hafva öfverförts från Ryssland eller Finland till Stockholm och Vaxholm under november månad. Och sådana transportmedel erbjödo utan tvifvel särskildt ångbåtarne, som under hela november underhöllo en oafbruten kommunikation mellan Stockholm och de östra grannländerna. Enligt uppgift från hamnkontoret i Stockholm ankommo dit f. o. m. d. 16:de t. o. m. d. 30:de november 1889 från Ryssland och Finland 12 stycken ångfArty NIKOS (SU ET AT OR AN Id ere k ÖREN 0, RN 287] 24 / 28, rr SR nd, Fa 1, d. aa 1, d. j samt, Ad SRA 1. Under samma tid anlände från Aland 20 stycken segelfartyg. 1) Finska Läkaresällskapets handlingar 1890, sid. 186. 2) Helsovårdsnämndens i Helsingfors årsberättelse för 1889 af C. Qvist, id; 2